balstudent

Jag ligger efter i min uppdatering här på lilla bloggen, men jag vet liksom inte i vilken ände jag ska börja. Det är så mycket som snurrar runt i huvudet nu och så många intryck som inte har hunnits bearbetats. Egentligen skulle jag behöva sitta i soffan och stirra ut genom fönstret en dag eller två och sova i cirka ett år känns det som. Galet trött. Ända sen Alanya har jag haft den så kallade Alanyarösten, det vill säga en fem gånger hesare variant på min egen röst mer åt det kråkliknande hållet. Krax krax.

Balen va superkul! Att gå uppför backen var roligast, att få ont i fötterna var mindre kul men ett nödvändigt ont skulle man kunna säga... ;) Jag tog det lilla lugna med alkoholen på balen för jag kände att det ska vara lite klass på en bal. Där vill man ju inte vingla omkring dräggfull. Big no no!

Balen var på onsdagen, vår skolavslutning var ju på torsdagen och jag fick 2 stipendier på vår avslutning! :D Ett från Outokumpo (stavas det så?!) på 1000 kronor och ett presentkort på Intersport på 500 kronor. Det sistnämnda för att jag har varit en positiv och god kamrat! Känns bra.

Nog med skryt och till fredagen. Dagen D. Studenten. Hur länge hade man inte längtat och räknat ner till denna omtalade dag som många beskriver som den bästa i ens liv? Länge. Min dag började 05:20 för att styra kosan mot Degerfors på förfest (skitskumt att dricka så tidigt på morgonen) hos Micke klockan sju (dock blev jag 20 min sen). Sedan var det studentfrukost på skolan klockan åtta, där rektorn höll tal, Teachers Blended (dom finns på Spotify om ni vill lyssna på mina före detta lärare) spelade och vi åt lite mackor och frukt. Det var fotografering, lärarna sa adjö med bildspel och i vår klass fall sjöng sdom en egenskriven låt. Vi fick våra slutbetyg i biblioteket, kramade lärarna och sedan skrek Öivind sitt storslagna skrik. "Studenter 2011, mössa på!" Sedan sprang vi ut. Vi sjöng studentsången, faila i slutet (alla hamna i otakt och det blev typ 3 olika hurra) och rusade ut till familj, släkt och vänner. Vilken känsla!

Att åka vagn var också asroligt även fast vi inte hade musik på vår vagn. SP hade en 150-kilos bas och hela deras musikanläggning var anpassad för 200 personer. Påkostat. Men vi hade jävligt kul vi med! Vi har bara festen kvar, festen kvar, festen kvar. Det temat jobbade vi på och jävlar vad vi festade sen! Först var det studentmottagning hemma med jättefina presenter och supergod mat! Egentligen skulle jag powernapat för att orka med kvällen men det blev bara en djup vila innan jag drog iväg till Degerfors igen. Micke styrde. Sjukligt taggad på en galen kväll var jag och SOM den blev! Haha. Galen var ordet, men Studentstatt var jävligt kul. Helt sinnes. Kände mig osm en krigskämpe dagen efter när jag haltade in i köket (jag stuka foten som FAN när vi var påväg till MAX efter Statt och nej, jag hade inte högklackat...), andra foten hade jag blodiga tår på (jag blev trampad på foten), massa klotter på benet och kunde knappt prata med min hesa/onda hals. Partynivån var hög på den kvällen...








Over and out, for now.

//Mallan

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback