mycketmeramest

Nåja. Nu har den biljanta idén slagit mig om en SMOOTIHEKVÄLL inom snar framtid. Upplägget är enkel, mina systrar och bröder:

- Rota i skafferi/kylskåp/frys

- Häll i utvalda ingredienser i en ganska stor bunke/tillbringare

- Mixa som om det inte fanns någon morgondag

- Ta med din smoothie till Smootihekvällen och låt resterande Smoothiefanatiker smaka på skapelsen.

Voilá! Helst ska ingredienserna vara något i stil med yoghurt, filmjölk, mjölk, bär, frukt, havregryn, frön, flytande honung, smaksatt yoghurt, kryddor, mm... Låt fantasin flöda!

1) När Alexandra och jag skulle hålla i en engelskalektion på gymnasiet och fick fria händer. Ha! Tänkte vi och skulle göra en stor sats smoothie inför klassen och beskriva processen á la Mat-Tina fast på engelska. Vi delade även ut ett recept som jag innerligt hoppas alla klasskamrater ramade in och hängde på väggen. Det hela slutade i alla fall med att alla ingredienser hamnade i 2-liters tillbringaren och att jag skulle mixa ihop denna kreation av yoghurt, mjölk, flytande honung, banan och bär.

Med ett förkläde, ståendes i våran aula där engelskalektionen hölls, startade jag min högljudda stavmixer och stod i säkert 3-4 minuter och mixade. Klassens ansiktsuttryck var en blanding mellan förvåning och chock (stirriga ögon) och samtidigt såg alla ut att tänka "äntligen är hon klar" när jag pausade mixandet en sekund för att sedan återta mixandet med ett ännu högre decibeltal. Skrattade så jag grät eftersom det var så himla sjukt... Vilka minnen!

2) När pappa skulle säga Smoothie (notera att pappa en gång skulle uttala namnet "Jonathan" men betonade a:et och sa "Jon-A-than". Skumt. han säger också "e-korre" á la något slags Kramfors/Sundsvall/Veja-mål vilket inte har hjälp mig i min uppväxt direkt. Man vet aldrig när hans norrländska influenser träder fram, men det är alltid lika skrämmande.) och säger "Smooodi", på ett mycket retarderat sätt. SOM jag skrattade.

Alla som vill vara med på min Smoothiekväll, säg till. There's always time for a Smoothie!

(Eeehh ja. Men seriöst, denna fabulösa afton kan man ju inte missa!)

Efter att ha frågat "Vilket mobilnummer var det det gällde?" 4 gånger utan framgång kände jag att detta kunde bli svårt. Inte bara att vända kunden, utan även att hålla mig för skratt. Jag vet, jag är en ond människa. Samtalet avslutades till slut när jag löst kundens problem och jag berättade smått garvandes för personen bredvid mig som jag aldrig pratat med förut att jag hade haft en kund som va retarderad/cp-störd och hade låtit som en blanding mellan King Kong och Darth Vader i telefon. Personen säger då, på norrländsk dialekt: "Det är okej att skratta åt alla utvecklingsskadade utom min bror."

Tystnad. Jag tog nästa samtal rätt fort efter den kommentaren...

Har gjort detta förr (alltid lika kul........) och en gång i 8:an klev jag riktigt djupt i det så kallade klaveret. Det var min kompis Frida som precis fyllt 15 år och därmed fått en sprillans ny moppe, vilken hon givetvis ville visa för mig på en rast. Alette (som redan hade moppe) jag och Frida gick ut till alla moppar på rasten och skådade hennes nya ögonsten. Blå. Skinande. Ny.

Såklart börjar jag kläcka ur mig hur jävla snygg och fräsch moppe hon hade och vad mycket snyggare den var än den moppen som stod bredvid. "Kolla bara instrumenpanelen! Ha! Va rutten den där moppen är jämfört med din. Och speglarna liksom. Dina skitsnygga backspeglar och -haha- den där fula moppens! Runda - vadå är den hundra år gammal eller?! Ojojoj. " Säger jag garvandes, pekandes på moppen bredvid som jag just totalsågat. Alette säger då (lyckligtvis med skratt i rösten): "Det där är min moppe Malin." Och pekar på den moppe som jag just beskrivit som rutten, gammal och ful. Ajdå.

Som tur var tog Alette detta påhopp väldigt moget och bra men ibland är det bara så, att man inte ser sig för vart man går och trampar med hela foten på ömma punkter där man helst skulle tassat på tå. Förhoppningsvis kan man skratta åt det en vacker dag. Hoppas min arbetskollega på Transcom har humor och glimten i ögat, annars tänker jag bära lösmustash resten av veckan på jobbet och vara osynlig. Eller odla egen mustash.

Eller kanske den här rackaren!

34 kvadratmeter. Sovalkov. Känn på ordet. S-O-V-A-L-K-O-V. Hur mysigt låter inte det?? LÄNGTAR TILL JAG FLYTTAR HEMIFRÅN!! Nu till något HELT annat. Hahahaha. Så sjukt.

Vilken räddningsinsats dom gör asså! Herreguuuuuuuuuud

Men men. Längtar något EXTREMT till helgen som gärna kunde komma nu för min del. Lite halvont i halsen och känner mig seg. Skulle vilja skaffa ett husdjur, insåg jag i bilen hem från Sälen. Typ en vandrande pinne.

Fick även en briljant idé om att skaffa en husdjurs-groda när jag flyttar hemifrån. Googlade saken och fick fram jättemycket fakta om grodor. Wow. Så mycket jag inte visste. Stod till exempel om en grodart som hette Pixie Frog. Det är tydligen en liten söt groda som många tänker "ååååh vad gullig. en sån ska jag ha!" om men efter några år växer den jäkeln till sig och blir en gigantisk African Bull Frog som måste äta levande möss och kryp som den ska jaga runt för att överleva. Pixie Frog kommer från det latinska namnet Pyxicephalus.

Såååå. Har ångrat mig angående grodan. Vill inte ha den där bjässen omkringdundrandes i min lilla lägenhet på jakt efter föda. Speciellt inte om födan är en söt liten oskyldig mus som jag har släppt lös för satt gå på sin sista vandring innan sin död. Skulle inte uppskatta att komma hem och hitta en blodmassaker på huvudkudden och en mätt African Bull Frog sittandes där med ett nöjt leende. Om grodor nu kan le.

Stod dock något om att en groda kan vara en uppskattad gåva till någon i present. Snart är det jul igen. Då vet ni vad ni kan tänkas få av mig... Hehheeh.

För ganska många år sedan skulle Helen och jag lära mamma och pappa kortspelet Tecken. Det kan gå under andra namn också men går ut på att man är två par/lag och spelarna i laget ska ha ett gemensamt tecken som de diskret ska signalera till varann när man får 4 likadana kort (enkelt sammanfattat).

Tecknet kan vara allt från att dra sig i öronsnibben till att trumma med fingrarna på bordet. Tecknet får vara vad som helst, bara det är över bordet så att det finns en chans att se det. Man kan alltså inte sitta och sparka varann på benen under bordet. Men det viktiga är ju som sagt att man gör det diskret som tusan. Bita sig i läppen, dra bak håret - något naturligt och enkelt ska det ju helst vara.

Denna vinterkväll när jag och min familj satt i husvagnen i Stöten och skulle spela Tecken så blev lagen naturligtvis Helen och jag mot mammi&papi. Helens och mitt tecket var SVINBRA (typ att diskret klia sig på armen eller något liknande om jag inte minns fel), m&p:s tecken var..... låt oss kalla det mindre bra..

När stunden sedan kom då mamma fick 4 likadana kort och skulle göra tecknet till pappa (svårare medspelare får man leta efter då han satt och kollade på pistmaskinen ut genom fönstret) så blev det liiiiiiite.... mindre bra.

Det mamma gjorde var nämligen att med uppspärrade ögon som inte släppte pappa med blicken en sekund (som kollade på pistmaskinen), i slow motion bita sig i fingret. Som en hund när det sitter med en ben i munnen ungefär. Pappa, som tillslut upptäckte att mamma gjort tecknet tar även han och sätter sig med fingret i käften. PANG. Helen och jag slår på högarna = poäng till oss.

Kan ju tillägga att dom inte har varit jättesugna på att spela det sen den gången. När vi kom på deras tecken fick dom byta och tar då ett som från början var en väldigt bra tanke. En gäspning. Problemet blev återigen att pappa kikade ut genom fönstret precis då mamma ska göra tecknet och får sitta med uppspärrad käft, rågäspandet, JÄTTELÄNGE. Helen och jag storögda, och frågande. Undrar om mamma fått ett anfall.

Tillslut upptäcker pappa sin låtsasgäspande fru, dock förgäves. Poäng till Helen och mig och mammas kommentar efteråt: "Jag höll ju på att svimma av den där gäspen! Aj min käke.". Man kan ju inte göra gäsp-ljud hur länge som helst så tillsut satt hon bara gapande med vilt uppspärrade ögon. Aldrig Tecken igen mot dom där två...

Vad trevligt det är att spela kort hörrni.

Steg 2. Sprang på detta och blev GALEN. En Eco-festival med volontärarbete 4 timmar om dagen, workshops och massa feta svenska band som spelar på en 2-dagars festival. I Thailand. 30 januari till 6 februari. Alla mina idéer blir så väldans spontana och snabba i vändningarna just nu men blev sjuuuukt sugen på att åka till Thailand på detta. Två problem: mitt jobb och mitt samvete. Känns sådär att flyga ända till Thailand för att delta i Re:earth, en eco-festival. Hade jag varit ute och backpackat och haft vägarna förbi hade jag inte bangat men nu... Me don't know. PLUS att jag troligen inte kan ta ledigt.

Steg 2, inte check. Gråt inte än, mina vänner! Jag har fått en plan som väver in allt jag vill få ut, fast i samma. Hajar ni? Såhär: woofing + språkkurs + hälsa på Marci och uppleva collegeliv. Hon pluggar till Winemaker om jag inte minns fel och bor typ i vindisktrikten i Sacramento (Davis). Jag kanske blir nästa Karl-Jan och börjat fatta tycke för fina viner. Just nu ligger jag på vin-nivå "Vin+havregryn". Inte en jättestor finsmakare med andra ord.

World Wide Opportunities on Organic Farms. Det är wwofing!

Man arbetar på en farm och får boende och mat. Verkar cp-kul och ska försöka hamna på denna farm i en vecka innan språkkursen drar igång. Mumma!

Har insett att jag gillar att göra lite annorlunda saker när jag reser som tar resandet och UPPTÄCKANDET till en helt annan nivå. Arbeta på en farm, kötta språkurs och dricka vin med Marci en en röd eller blå platsmugg som dom alltid har på fester i Collagefilmer...

Tänkte vara hemma lagom till valborg och den svenska försommaren. Över å ut.

Idag blev det en tur till golfbanan i Askersund, eller som Helena kallar staden: Askan. Har inte rört en golfklubba på..... hm.... väldigt många år men det var faktiskt roligare än jag mindes det! I och för sig bestod mina minnen mest av "helvetes jävla skit nu försvann den bolljäveln också! GAAAAH".Låt oss säga att mitt temperament inte riktigt klarade av min egen kapacitet att slå rakt. Och högt. Och långt. Nåväl, kanske kan göra en comeback och döpa om mig till Malin Trä. (Tänk Tiger Woods och översätt det). Vet inte riiiiktigt om det klingade lika bra i örat som herr Wood himselfs namn. Får fundera på saken...

Kul var det i alla fall och nu snart blir det pricken över i, grädden på moset, sista spiken i kistan: hemmagjorda hamburgare. Fint ska det va!

Lugn duuude. Vi är för det första inomhus och för det andra.... det är inte bra att överkonsumera energidryck.

Men som min kloka far sa: "I ett sånt läge kanske det är bäst att följa sitt hjärta". Ja faktiskt. Kunde inte sagt det bättre själv alltså! Jag är inte färdigrest än.

Men det kommer, kan jag löve. Får väl ta och tacka alla inblandade för en skitrolig kväll men har kommit på vad mitt nyårslöfte ska vara: bli aldrig så full igen. Det kändes som att jag hade så mycket att fira, för det var så mycket roligt som hände under 2011. Därför gick jag all in.... Om jag nu ska förklara mig/skylla på något.

Och en till sak, som inte alls har med nyår att göra. VARENDA gång jag tittar ut genom fönstret ser jag MINST 4 rådjur. Just nu ligger 7 stycken och softar uppe i slänten. Tuggar på något. Soft.

Kanske ska ha som mål under 2012 att bli Kvinnan som talar med rådjur. Det hade varit något att skriva på CV:t. För tillfället kan jag bara skriva ner att jag är en jävel på att shotta, vilket troligen inte gör mitt CV så mycket mer attraktivt.

Över å ut.