En anekdot

Hej hej hej. På fredag åker jag och das familia upp till Sälen för en helgs skid-och snowboardsåkning (i alla fall snowboard för min del). När hela familjen åker upp, vilket inte brukar hända så jätteofta nu på senare år eftersom det blir svårare att hitta en lucka i allas scheman, händer det att vi spelar Alfapet och olika kortspel ibland på kvällen. Mycket kul och mysigt.

För ganska många år sedan skulle Helen och jag lära mamma och pappa kortspelet Tecken. Det kan gå under andra namn också men går ut på att man är två par/lag och spelarna i laget ska ha ett gemensamt tecken som de diskret ska signalera till varann när man får 4 likadana kort (enkelt sammanfattat).

Tecknet kan vara allt från att dra sig i öronsnibben till att trumma med fingrarna på bordet. Tecknet får vara vad som helst, bara det är över bordet så att det finns en chans att se det. Man kan alltså inte sitta och sparka varann på benen under bordet. Men det viktiga är ju som sagt att man gör det diskret som tusan. Bita sig i läppen, dra bak håret - något naturligt och enkelt ska det ju helst vara.

Denna vinterkväll när jag och min familj satt i husvagnen i Stöten och skulle spela Tecken så blev lagen naturligtvis Helen och jag mot mammi&papi. Helens och mitt tecket var SVINBRA (typ att diskret klia sig på armen eller något liknande om jag inte minns fel), m&p:s tecken var..... låt oss kalla det mindre bra..

När stunden sedan kom då mamma fick 4 likadana kort och skulle göra tecknet till pappa (svårare medspelare får man leta efter då han satt och kollade på pistmaskinen ut genom fönstret) så blev det liiiiiiite.... mindre bra.
Det mamma gjorde var nämligen att med uppspärrade ögon som inte släppte pappa med blicken en sekund (som kollade på pistmaskinen), i slow motion bita sig i fingret. Som en hund när det sitter med en ben i munnen ungefär. Pappa, som tillslut upptäckte att mamma gjort tecknet tar även han och sätter sig med fingret i käften. PANG. Helen och jag slår på högarna = poäng till oss.

Hade ingen annan bild än den i mitt huvud, ack denna bistra vinterkväll då Tecken introducerades i mina pärons liv.

Kan ju tillägga att dom inte har varit jättesugna på att spela det sen den gången. När vi kom på deras tecken fick dom byta och tar då ett som från början var en väldigt bra tanke. En gäspning. Problemet blev återigen att pappa kikade ut genom fönstret precis då mamma ska göra tecknet och får sitta med uppspärrad käft, rågäspandet, JÄTTELÄNGE. Helen och jag storögda, och frågande. Undrar om mamma fått ett anfall.

Tillslut upptäcker pappa sin låtsasgäspande fru, dock förgäves. Poäng till Helen och mig och mammas kommentar efteråt: "Jag höll ju på att svimma av den där gäspen! Aj min käke.". Man kan ju inte göra gäsp-ljud hur länge som helst så tillsut satt hon bara gapande med vilt uppspärrade ögon. Aldrig Tecken igen mot dom där två...

Monstergäspen.

Vad trevligt det är att spela kort hörrni.

//Mallan

Kommentarer
Madde säger:

Hahahahahahha.. De va fän de bästa på länge! Hahahahahahhhaaa..

2012-01-12 | 01:30:50
Bloggadress: http://denmadde.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback