mycketmeramest

Usch. Regn regn regn. Och ännu mer regn. Så har jag upplevt den här sommaren, vilket i och för sig är en ganska orättvis bedömning för så dåligt har inte vädret varit. Tycker alla andra utom jag... Varenda gång jag har stoppat ut näsan utanför dörren har regnet börjat falla!

 

Dock är jag glad att det faktiskt är vatten som kommer ifrån himlen och inte något annat. Har ni också tänk så någon gång? Fastän jag är snart 20 år gammal och ska flytta hemifrån så är jag lika rädd & äcklad av slemsniglar som när jag var 3 år gammal och vrickade foten på en (den delade sig i 3 delar, true story). När jag var liten drömde jag ofta mardrömmar om att det spöregnade men då var det minsann inte friskt och kallt regntvatten som föll ned till marken - det var slemsniglar.

 

På äldre dagar, vilket jag diskuterade (lika ivrigt som när vi kommer igång på temat havregryn, mannagryn, dinkelflingor, fiberhavregryn osv... ) med Helena igår, så har skräcken för de orangea mördarsniglarna dämpats en nivå och ersatts av skräcken för... LEOPARDSNIGELN. Mördarslemsnigeln ser man på långt håll på cykelbanan för de lyser upp det grå asfalten (inte alls på ett positivt sät, misstolka mig inte) med den fruktansvärda, ökända leopardsnigeln är bara slemmig, grå och ASÄCKLIG. Den smälter in i asfalten och är lång, snabb som satan och har en supersmal svans. Som en jävla orm. Fy f-n vad snuskiga dom är!!! Och att dom är så snabba?! Det skrämmer mig.

 

Andra gånger när jag var liten hände det att jag vaknade mitt i natten och hade lyft upp magen/ryggen från madrassen för att jag drömde att jag hade en slemsnigel i sängen. Fruktansvärt faktiskt. Hör till historien gör även att jag i min tidiga karriär som Slemsnigelhatare inte hatade sk. Skalisar (skalsniglar). Jag och Helen hade till och med Snigeldagis en period, dvs vi plockade massa skalsniglar och la dom i en balja. Svårare så behöver det inte vara att agera dagisfröken ibland. Dagen efter var vi alltid lika besvikna över att ALLA dagissniglar hade rymt - hade vi gjort något fel? Dom fick ju frukost till och med!

 

Snigeldagiset gick i konkurs. Tur var väl det.

 

 

Jag ska inte ens berätta vilka konstiga metoder jag tillämpat för att bli av med sniglarna i vår trädgård. Igår berättade Helena att hennes mamma byggt ett hus åt dom (denna metod står i boken) som innehåller en gömd balja med öl. Jag tror att det i alla sniglar bor en röd och svettig tysk för dom gillar öl. Som dom kan dricka! Ujujuj. Det blir rena rama Oktoberfest inne i det där snigelhuset. Det dricks och det stojas ända tills sniglarna inser "nämen, jag är ju inte simkunnig" och drunknar. Det är där jag kommer in i bilden med ett stort "MOHAHAHA!" Själva tömningen av denna fiffiga snigelfälla känns spyframkallande. Massa fyllesniglar som drunknat i spriten. Fresh.

 

Apropå något helt annat så sov jag på mina armar TVÅ gånger inatt så dom var helt bortdomnade. Båda två. Aj.