mycketmeramest

Jag lever!!! Våran 40 km långa hajk skalades ner till en "uppvärmingshajk" på ca 12 km. Men det var strålande väder, massa gulliga grodor, kantarellplockning, Altarstenen, Källan och paddlande i en kanot som tyvärr läckte in vatten. Hahaha. SOM jag skrattade skadeglatt när El Gustavo satt och blev blöt i rumpan när vattnet kilade in i kanoten. Och när han blev "biten"/bränd av ett djur/växt på vägen till vindskyddet. Och när jag insåg att han haft en Junior ryggsäck på sig och att jag hade herrmodellen. Detta var jag såklart omedvetandes om och har inte sagt detta till G än. Lika bra att hålla det hemligt... Är jag elak?

 

Man kan säga att det blev en lagomt lång hajk att börja med, så man vet vad man ska ändra till nästa gång. Till exempel ska vi nog inte köpa 4 liter Ravioli i konservburkar för det vägde sjuuuukt mycket (i Gustavs väska låg dom och göttade sig - hehe). Nudlar och LÄTT mat är smartare! Vandringskängor är skönare för fossingen att knalla i. Långt på benen så man inte blir biten eller attackerad av fästingar och diverse andra aggressiva småkryp. Rånarluva. Så man inte förfryser ansiktet på natten.

 

Annars var vi utrustade! Ska smälla upp bilder soon, oh so very soon.

 

 

 

Hehe. Efter jobbet brummar jag till Karlstad och köper soffa. GAAAAAAAAAHHH!!! Fattart inte. Ska jag, LILLA JAG, flyga ur boet och bo alldeles ensammen nu? Spännande. Återigen: Varför gå den logiska vägen när man kan gå den spännande vägen?