mycketmeramest

Vissa händelser som skett på sistone har fått mig att inse något: det är alldeles för lätt att bli lätt skadad av det man pluggar. Alltså, jag känner mig kemiskadad! Kanske på ett positivt sätt. Det är ännu oklart. 

 

Händelser som bör tas som en varningsklocka att ditt liv handlat om på tok för mycket kemi den senaste tiden: 

 

1. När du bakar bullar och börjar snacka om termisk energi som måste tillföras så att de kemiska reaktionerna i jästen kan starta när det egentligen handlar om något så simpelt som degspad som ska bli fingervarmt. 
2. När du gör pannkakstårtor och grädden tar slut tänker du att grädden var det begränsande ämnet som styr hur mycket produkt vi får och tänker i huvudet på en ammoniaksyntes där kväve är det begränsande ämnet som styr hur mycket ammoniak man får i slutändan. Det blev ju pannkakor och sylt kvar liksom. 
3. Trött och seg i kroppen ska du lägga dig i badkaret en stund och slänger i lite badsalt i vattnet medan vattennivån stiger. Väl i badet märker du att inte allt salt löst sig och börjar genast tänka på salters löslighet i vatten och hur vattenmolekylerna bildar vätebindningar med saltets joner i vattenlösning. Du tänker även på hur lösligheten är beroende av formen på saltkornet och börjar studera några saltkorn som lagt sig på botten av badkaret med stor fascination. 
4. Varje gång en vinegrett ska blandas noterar du att detta är ett typexempel på en heterogen blandning, dvs olja i vatten som inte löser sig. 

Har i alla fall inte dragit det så långt att jag börjat prata om metangas istället för pruttar men det är nog bara en tidsfråga innan jag börjar med det också. Nåväl! Nördig ska man vara och det är egentligen bra att jag får in kemitänket i vardagen. Jag tycker fortfarande att det är superintressant men dagens föreläsning var lite svårare att greppa. Förstod tillslut vad det egentligen var som Stefan pratat om de senaste 40 minuterna när han ritade en grej på tavlan och då föll lite på plats i hjärnan - TUR. 

 

Ska inte tråka ut er icke-kemiintresserade mer utan kan berätta om vår lägenhet istället. Den har nu några förändringar, he-he-he. Gustav gjorde "vinter" på balkongen idag och några av möblerna som vi haft ute plockade jag in på väl valda ställen i lyan. Tror faktiskt att det blev riktigt bra! Sedan hade Gustav tagit bort vårt akvarium också, SNYFT. Han hade tröttnat på det och jag vill inte vara djurplågare, MEN ÄNDÅ. Stackars firrar. RIP.

Fördelen är väl att vårt avlastningsbord/skänk som vi har i vardagsrummet nu erbjuder mycket mer plats och funktion. 

 

Sökte iaf till VT-14 idag och la till några reservalternativ som vi blev rekommenderade att göra, detta utifall att vi inte klarat av A-kurserna i kemi och därmed inte blir behöriga att läsa vidare på B-nivå. Håller tummen för att det ska gå vägen!

 

En sista nördig kemifakta kommer här: kol och kisel liknar varandra väldigt mycket i avseende på kemiska egenskaper och vi människor kunde egentligen lika gärna varit uppbyggda av kisel. Anledningen till att vi är uppbyggda av kol faktiskt är pga bindningslängden mellan C-C (kolatomer) som är kortare än bindningslängden mellan Si-Si (kiselatomer).