TEXT

Efter en fartfylld och omtumlande helg med kräftskiva så sitter jag här på jöbbet igen. Sista jobbveckan innan nollningen drar igång, känn på den ni! Har verkligen tänkt, pratat och diskuterat (mycket med H i portugal) hur jag på bästa sätt ska slippa stress under introduktionen (som består av hets och att vara på 300 ställen samtidigt ungefär) och LOVAT mig själv att jag inte ska bli sådär stressad så att kroppen låser sig, man blir handlingsförlamad och får svårt att andas. Det säger ju sig självt att det absolut INTE är nyttig stress och den ska jag nu alltså undvika till varje pris. Heja mig.
 
Annars då? För någon vecka sedan spontanköpte jag och G ett matbord till köket hux flux. Det blev faktiskt superbra! Bjud in er på fika om ni vill se det irl. Igår spontanköpte jag en byrå på Blocket som Gurra ska hämta hem idag. Egentligen var det inte så spontant men den kommer definitivt göra nytta i hallen eller i sovrummet, beroende på var den får bo. Vi letar fortfarande efter en ful-byrå att ha i klädkammaren men jag tyckte att fågeln G viskade något i mitt öra om att det eventuellt fanns en potentiell byrå som saknade husse&matte. Och då vore ju jag och Gustav perfekta byråföräldrar!
 
Ska bjussa på fika på torsdag på jobbet (citronkaka är tanken), för då gör jag min sista dag pga lite ändrade planer. Återkommer om det på fredag när jag vet mer om dessa heeeemliga planer som jag bara var tvungen att nämna för att göra alla nyfikna. Så det så.
 
Det bästa som hände i helgen på Kräftskivan var när jag åt ett vitlöksbröd och tappade ner en liten bit på golvet. Med min fabulösa motorik i fötterna plockade jag kvickt upp brödbiten med tårna och siktade sedan (på skämt) mot Bergis som stod i andra änden av köket och som genast började gapa, med på noterna. Jag är faktiskt inte så elak så jag sa "nej Bergis, den har varit på golvet", varpå han bara skakade på huvudet och viftade avfärdande med handen att det inte spelade någon roll. Jag sa då att "jag tog upp den från golvet med tårna". Bergis gör samma gester igen, antagligen med tanken att det inte skulle finnas någon rimlig chans i världen att jag skulle träffa den minimala, men nerslemmade brödbiten i hans mun på så långt avstånd. Vad tror ni hände??? JAG SATTE DEN. Jag satte den så jäkla mitt i prick att Bergis åt upp den i bara farten. Min kväll var fulländad.
 
Bilder från denna underbara afton finns på fb för er som vill frossa och ett styckvis väl valda slänger jag ut ifrån mobil i nästkommande inlägg, tattigt as hell.
 
Ha det bra och var rädda om er i regnet.
 
//Mallan 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback